Jaha, väsandet är bättre, men febern har tagit i igen hos storebror och mellansyster W. Vi hade lite olika aktivitetsalternativ för dagen, lite beroende på barnens status och pigghet. Febern och hängigheten - i kombination med det mindre trevliga regn- och blåsvädret - har dock gjort att dagen får tillbringas hemma. Till största delen i soffan faktiskt. Med nappar, kuddar och gosedjur/gosebilar. Med TV:n på. Och mamma W skäms lite för det sistnämnda. Men när de inte orkar något annat, och helst inte skall göra något annat än sitta still, är TV:n faktiskt inte så dumt. Och i vanliga fall har vi ganska strikta TV:tider här hemma.
Barnen W är dock inte dummare än att de fattar att mamma W börjar bli lite orolig för dem. Igår när storebror hade feber i soffan och mådde allmänt dåligt kom jag med Alvedon och ville ge honom med det för mig väldigt rationella argumentet "du behöver vila så du blir frisk". Storebrors svar på detta var "Jag vill inte bli frisk". Underförstått betydde det: "Jag vill fortsätta få ligga på soffan med nappen och kolla på TV hela dagarna". För när jag sa att han skulle få fortsätta vila på soffan med nappen under dagen även om han tog Alvedonen gick den minsann ner!
Mellansyster W är inte dummare hon heller än att hon fattar att det innebär vissa fördelar att vara sjuk. Hon vill inte dricka heller, den lilla skräbban. När mamma W frågar om hon vill ha dricka säger hon ett argt "Nej! Jag vill ha saft!". De lär sig snabbt de små liven.
Och mamma W bävar för hur det skall gå när vi skall försöka återgå till något slags normaltillstånd här igen. För det kommer inte att bli lätt att få dem att ge upp napparna, saftflaskorna, kex-när-man-vill och glass varenda dag. Det kommer inte att bli lätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar