Urstark

"Kärlek, fruW, den vackra, smärtsamma men oändliga kärleken som du bär o som lyser genom dina barn.
Sov gott, fina du."

Helande och innerliga ord som gör mig både tacksam för vad jag har och lite stolt över att jag kanske ändå lyckas förvalta det någorlunda väl.

Syrendoft, finskor, hårvax och ängsblommor

Skolavslutningsdag. En småstressig dag som krävt en del förberedelser. Kakor att baka, kläder att välja och stryka, blommor att fixa och kaffemuggar att köpa.

Skolavslutning. Med sommarklänningar, hårstyling, skjortkragar och blombuketter. Underbaraste underbara storebror som hjälper brorsan och stylar hans hår. Underbaraste fina storasyster som låter lillasyster välja klänning åt sig, och som för första gången nånsin vill sätta upp håret. Underbaraste härliga lillasyster som blir så glimrande i av storasyster ärvd klänning, och som bestämt sig för att plocka egna buketter till fröknarna. Underbaraste mysiga lillebror som med beundran i blicken låter brorsan fixa håret och vika upp skjortärmarna.

Och så den mindre underbara mamman, lättrörd som få. Tårkanalerna fylls när de underbara tågar in på skolgården till spelmansmusik. Första tåren trillar när storasyster står längst fram och sjunger ettornas sång, med hög och klar röst, och ser så glad ut. Schlagerpotpurriet som framförs av kören och avslutas med " You" gör det inte bättre, och när hela skolgården stämmer upp i Den blomstertid är det final även på tårkaskaden.

Nånstans finns de med mig hela den här dagen. Nånstans får de mig att behålla lugnet när de underbara plötsligt befinner sig på studsmattan i de nystrukna kläderna. De hjälper mig att fånga det underbara, och att ha överseende med resten. De hjälper mig att få en magisk skolavslutning.

Mormor och morbror. Just så. Och jag gråter en skvätt till, och det är gott så. Syrendoft, ängsblommebuketter, frisyrgele och matchande skor. Mormor och morbror.

Ni hade också varit stolta idag.