tisdag, mars 13, 2007

Faran av att inte kunna göra något konkret för att hjälpa

Ni som orkat läsa tidigare inlägg i denna blogg vet att min son har botat min förkylning med enorma mängder låtsassocker, och jag har också skrivit om min obetvingliga lust att peppra världen med julkort på mina barn. Nu har jag kokat ihop dessa två till en ny undermedicin - mina barns teckningar är naturligtvis det som kan hjälpa till att göra X bättre!! Och muntra upp övriga närstående. Man vill ju så gärna kunna göra något, och kan man inte göra något på riktigt får man hitta på något.

Så storebror och mellansyster W har idag ritat och målat för fulla muggar. Vattenfärgerna skvätte över hela köket (mamma och lillasyster W inkluderade), och mellansyster W var helt inne på löpande band-principen. Många papper gick det åt.

När mamma W kikade lite på teckningarna insåg hon dock att alla nog inte är helt lämpliga i ett sjukhusrum. De flesta av storebrors teckningar var genomgående svarta. Med vissa nästan osynliga inslag av mörkblått eller brunt. Inte så uppmuntrande kanske tyckte fru W som hade tänkt sig lite mer klara och roliga färger, mer i "barnteckningsstil" (fördomsfullt, jag vet, men ändå).

Fast eftersom X också målade teckningar i helt svart, eller gubbar i blodpölar när han var liten, kanske det är sånt han skulle uppskatta...

Så se upp gott folk, fru W:s iver att kunna hjälpa till slår lätt över och blir lite för mycket. Skulle ni hitta en svart vattenfärgsmålning i er brevlåda är det bara jag som försöker sprida lite glädje.

Inga kommentarer: