Ja, och nedan nämnda födelsedag resulterade i en heeelt otrolig mängd nya, stora platskrävande leksaker. Mamma W försökte under söndagen desperat rensa bland de gamla leksakerna för att få plats. Mamma W insåg dock snart att barnen faktiskt leker med så gott som alla sina leksaker. Ganska ofta. Få saker kunde obemärkt plockas bort. Detta visade sig med all önskvärd tydlighet när barnen ombads vara med och välja vad som skulle vara kvar på bottenplan och vad som skulle "förvisas" till det tillfälliga lekrummet på övervåningen.
Här visade sig dock det pedagogiska greppet "gör det till en lek" fungera förvånansvärt bra. För bra. När de nappat på kroken ville de bära upp ALLA leksakerna på övervåningen. Den slutliga strategin blev: vänta tills de sover middag och gör det då själv. Det fungerade faktiskt också. Utan gråt och tandagnisslan. Dessutom kunde prioriteringen då också vara något beroende av hur förvaringsutrymmet såg ut i vardagsrummet.
Tro dock inte att mängden leksaker i vardagsrummet känns mindre. Vi får nog vara glada om den känns konstant. Efter att vi fyllt ett helt rum på övervåningen med gamla saker. Piuhh. Kör ni förbi ett hus där det sticker ut gosedjur ur skorstenen och legoborgar genom fönstern är det nog mitt. Stanna då gärna till och ta med er något. Barnen kommer förmodligen att sakna det. Men inte jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar