Familjen W har i flera dagar vetat att på söndag skall vi åka till farmor och farfar några dagar. Hur kommer det sig då att herr och fru W på söndagsmorgonen örlar runt som yra hönor och plötsligt måste tvätta, dammsuga, städa toaletter samtidigt som vi packar och försöker hindra de två lite större från att stöka ner ännu mer och den lilla från att bli hysteriskt uttråkad? Varför kan vi aldrig göra något i tid, eller planera något så att vi slipper uppleva att alla tre barnen sitter i bilen medan mamma W hänger upp den sista tvätten?
Och vad är det som gör att herr W inte kan låta mig packa färdigt INNAN han packar ut i bilen? (Ja, det KAN vara att han vill känna att han gör någon nytta eftersom jag har lite svårt att låta honom vara med och packa ner saker - men hur i hela fridens namn skall jag veta vad jag har fått med mig och inte - och var sakerna är - när väskorna jag håller på att packa plötsligt försvinner ut i bilen?)
Nu är vi i alla fall installerade hos farmor och farfar och barnen sover. Tvätten är upphängd hemma, disken diskad (men inte urplockad...), huset är någorlunda städat när vi kommer hem för mellanlandning på tisdag. På onsdag bär det sedan av till Vimmerby och Astrid Lindgrens värld. På tal om att planera - varför händer allting alltid samtidigt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar