Trädgårdsstrategi

Fru W gillar att ha en trädgård. Fru W gillar däremot inte att jobba så mycket med den. Lite häckklippning någon gång då och då, och ett rejält nappatag med det värsta ogräset en eller två gånger per säsong - och så gräsklippningen förstås, det är ungefär vad jag orkar med.

Men det är ju lite mysigt om det kommer något annat än gräs, ogräs och nya gullregnsplantor på de ställen där något kan växa. Så fru W har vid några tillfällen försökt plantera in nya blomsorter och fröså andra. Det går sådär. Oftat dör de - om det är av för mycket eller för lite vatten har jag ingen aning om. De kanske helt enkelt inte trivs i min trädgård, i min lerjord eller i min ganska oömma vård. Så nu har jag lagt om strategin. Kommer det upp något som är fint och som orkar överleva i min trädgård får det stå kvar (maskrosor och kirskål undantaget). Jag har oftast ingen aning om vad det är som behagar dyka upp, eller exakt var, men det blir som det blir, och nu har jag någon slags orange saker som ser ut som vallmo som kommer överallt nästan hela säsongen, en blå klockvariant som KAN vara akleja, någon som ser ut som enorma prästkragar eller margueriter, och en rosa blomma som jag tror kanske eventuellt är en malva. Förmodligen skulle andra klassa dem som ogräs, men de är rätt så fina i min trädgård. Framför allt ÄR de i min trädgår. Så de får stå kvar. Bättre de än ingenting.

Min nya trädgårdsstrategi går alltså lite i linje med Darwins "survival-of-the-fittest"-teori. Helt och hållet skulle man faktiskt kunna säga. Funkar bra för mig!